Master Minds 6 maj, Ljusdal

Idag laborerade vi med vilken kroppsdel det är som kan leda i en rörelse. Vad händer om man bestämmer att fötterna ska leda hela tiden till exempel? De dansade inte samtidigt och många tyckte att det såg ut som att de försökte hänga på varandra. Den idén utvecklade sig sen och vi experimenterade i tiden samt i att försöka se vilka kroppsdelar man kollar på hos den andra dansaren för att försöka hänga på den. Historien slutade med att en kunde dansen, han visste vart det fanns eventuella hinder i rummet och kunde röra sig ohindrat. De andra två försökte hänga på, det uppstod en kanon, och de varierade mellan vilka delar av originalet de kopierade. Ibland snubblade de till på olika hinder. Kolla här!

I andra föreställningen arbetade vi med olika begränsningar. Till exempel skulle dansarna stå på ett ben hela tiden. Det framkallade en vinglig, ostadig, kvalité och de rörde sig även mer i rummet eftersom de hoppade runt för att försöka hålla balansen. Vi testade också kvalitéerna mjukt och sen stelt och hackigt. Till sista gången kombinerade vi det mesta som vi testat. De fick alla olika kvalitéer, de skulle stå nära varandra och variera i tempo. ” Det blev grymt”, sa en kille efteråt. Se själva!