Master Minds 20/5 Halmstad

Föreställningen kl 10.00

Barnen tyckte att dansarna såg omänskliga ut. dom var robotar med ström i sig och dom rörde sig konstigt. rumsligt tyckte barnen att dom befann sig i Afrika. Barnen ville genast vara med och illustrera en djungel då tre av barnen skulle vara ett varsitt djur. en av eleverna Sebastian gjorde en jätte bra insats som apa och fick nu dansa tillsammans med dansarna Marie och Oskar. Dom såg ut som en ap-familj. När fler barn var med blev det rörigt och det tog uppmärksamheten från dansarna. En del tyckte att det förstörde. Slutligen hade dansarna ”en mil” mellan sig, som en motorväg dom skulle röra sig på där dom fick skifta mellan att frysa och bli varm. är man kall blir man skakig och snabb och är man varm blir man seg och mjuk. Se resultatet här!

föreställningen kl 12.30

kan dom dansa på tå? frågade ett av barnen ganska snabbt. Det såg lite märkligt ut, som en faun i Narnia. Det såg också svårare ut och det blev segt. Dom fick också röra sig runt i hela rummet i kombination av att hoppa och snurra. Oskar hoppade in i väggen vilket barnen tyckte var kul och bäddade in en vägg-dans tillsammans med en begränsning då dansarna endast fick dansa på knäna. Avslutningsvis fick dansarna skifta mellan olika kännslor i kombination med olika rumsliga förändringar. I slutet skulle dom vara glada och nära varandra i armkrok.

Master Minds, 23 maj, Halmstad

På morgonen klockan 10.00 hade vi en stor grupp på 40 st elever. En kreativ grupp som jobbade med många olika transformationer. Nivåskiftningar, tidslekar och att förflytta sig på olika sätt i rummet. Mycket prat om vågor igenom hela timmen. Att byta nivåer i en våg/kanon eller att dansa som en våg/kanon. Till sist kom vågen in i rummet och dansarna fick vara likt snäckskal på stranden och sköljas med vågorna. Den sista gången blev i tystnad och med en massa rumsliga förändringar, hur dansarna blev av vågen kan ni se här!

Den andra gruppen klockan 12.30 var lika stor och också lika kreativ. De undersökte om gummikvalitet och långsamhet hörde ihop eller om det kanske passade bättre med ett högre tempo. Samma sökande gjorde man med stelhet också. Att dansarna fick börja olika och själva skifta i tempo var något som de testade. Efter några omgångar började man gilla när dansarna var nära något och till sista gången ville man se de tre dansarna längs med den svarta fonden. Med olika tempon fick de dansa och skifta från stående till sittande och sedan stående igen. Om man kan dansa vid en svart fond kan ni se här!

Master Minds Halmstad 17/5

Föreställningen kl 10.00
Barnen kunde se alltifrån apor, skogsfolk, regndans, statyer till förlamade människor. Dom hade otroligt mycket idéer och tankar om hur dansen såg ut och vad det liknade. Vad är det som gör att dansarna ser overkliga ut? Dom komponerade också ihop flera rumsliga formationer som skiftade under dansens gång. Hur frasen började var viktigt och dansarna fick göra entré från sidorna.

Föreställningen kl 12.30
Barnen förändrade mycket i tempo och också skiften upp och ner i nivåer. Att vara nere på golvet var bättre. När man rör sig som en robot så var man tvungen att vara uppdelad men också snabb och stel. Detta ledde sedan till att dansarna fick kombinera robot med att vara en höna. Hackar man i rörelsen tar det längre tid och dansarna hamnar i otakt. Plötsligt hamnade dansarna i en låda som befann sig på en båt som guppade så att dansarna tappade balansen. Tempot blev snabbare eftersom dom hade panik i lådan, dom fick klaustrofobi. Slutdansen blev tillslut en överkokt spagettidans i slowmotion.

Master Minds, 19 maj, Halmstad

Den här dagen hade vi bara en föreställning men för en stor grupp. Vi fick besök utav några gymnasieelever som läste en estetisk linje som satt med under föreställningen. Förändringarna rörde sig mycket inom tiden och rummet. Att röra sig från främre delen till den bakersta i en acceleration, att göra allt snabbt, att dansa i kanon medan man rör sig i en cirkel var några olika förändringar.
Den sista gången skulle dansarna blunda. Och inte nog med det, de skulle även förflytta sig från en vägg till en annan.

Master Minds 18 Maj, Halmstad

Dagens enda grupp var en mysig klunga bestående av tre olika mindre klasser. Tillsammans diskuterade vilken roll musiken hade för dansen. Några tyckte att musiken vi spelade och dansen inte riktigt passade ihop, så hur blir det om vi tar bort musiken? Man hörde dansarnas andetag och hur golvet knakade men man såg inte olika historier lika lätt tyckte någon. Vi fortsatte att experimentera med att förändra frasen på olika sätt. Dansarna fick skifta i nivåer i rummet, vara nära golvet med hela kroppen och tvärtom. Hur blir det om man hoppar som om man vore glad? Roligt sa många. Som sista omgång samlade vi ihop olika kvalitéer som vi pratat om. Vilka kvalitéer finns i en ”moon walk” eller hur rör man sig om man är glad? Dansarna fick själva tolka kvalitéerna hoppigt, glidande och svängigt.

Master Minds, 16 maj, Halmstad

Första gruppen klockan 10.00 i Halmstad gick in med en härlig energi och började direkt med att förändra dansarna så att de stod upp. Sedan fortsatte bara deras idéer att flöda och många olika sorters förändringar blev det. Man jobbade i olika nivåer och med skiftningar i tid. Jättesnabbt och långsamt. Att vara långt ifrån varandra och sedan röra sig i slowmotion in emot varandra under tiden som de skiftade i nivåer. Stående, mellan, sittandes och liggandes fick dansarna ta sig inåt emot varandra. Till sist ville man att de skulle stå på ett led och byta platser medan det gick fort.

Andra gruppen klockan 12.30 började med att göra en glad dans men hopp och stora rörelser. Sedan gick man in och jobbade med att vara i olika världar. Är alla dansarna i samma värld? Är alla i rummet i samma värld? Om dansarna tittar åt samma håll hela tiden men har olika tider i en kanon, är de fortfarande i samma värld då? Man hittade kvaliteter som silkeslent och vi pratade om hur man rör sig när man är rädd. Till sist fick dansarna klippa och klistra i materialet. Börja i en kanon där Philip är ensam och tjejerna kom efter samtidigt. De gjorde en bit in på frasen innan de fick börja sitt pysselarbete! Hur ser frasen ut när den blivit ommöblerad får ni se när filmen kommer upp efter helgen!

Master Minds 12 maj, Ljusdal

Idag har vår spellokal haft många olika skepnader. Vi arbetade med ett rullband som gick i form av en triangel i mitten av rummet. Dansarna gled långsamt runt på bandet. Rummet har också haft både golv och väggar byggda av kuddar. Även dansarna inuti kuddrummet skulle vara mjuka som dunkuddar. Inte alla tyckte efteråt att dunkuddar är så mjuka, kanske finns det olika slags kuddar?
Till sist var rummet rökfyllt av en brand och dansarna var tvungna att dansa lågt för att undvika den farliga röken. De letade efter både varandra och utgången och hittade till sist ut i friheten. Kolla hur de letade sig fram i röken.

På andra föreställningen idag fick vi vara med om en ansiktsdans. Frasen som vi visade skulle enbart utföras med hjälp av musklerna i ansiktet. Vi kom fram till den här förändringen efter ett samtal om att dansarna skulle göra mer grimaser när de dansade. Så eftersom grimaser egentligen bara är muskler som spänns eller slappnar av i ansiktet flyttade vi helt enkelt frasen dit. Svårt och väldigt intressant. Vi laborerade också lite med rummet och tänkte oss att väggen var som ett stort kylskåp och dansarna var små kylskåpsmagneter som hela tiden drogs tillbaka mot väggen. I den sista förändringen fick alla tre dansare olika uppgifter. En skulle göra ansiktsdansen, den andre skulle göra frasen med enbart fingrarna och den tredje skulle utföra frasen med hela kroppen samt med en stel kvalité. Det blev väldigt fint komponerat, men tyvärr gick det fel med filmningen av den här slutgången så den finns inte på film. Vi fångade däremot den intressanta ansiktsdansen på film, när alla tre dansarna utförde den. Så här ser den ut!

Master Minds 10/5 Ljusdal

Föreställningen kl 10.00
Dom här barnen hade en intressant förklaring på hur man rör sig som en robot.” Man låser en kroppsdel och sen rör sig resten av kroppen runt den här kroppsdelen.” Detta smittade av sig på resten av gruppen och plötsligt skulle dansarna dansa som att kroppen var delad mitt itu. Den ena halvan kunde låsa sig helt i rummet samtidigt som den andra halvan fortsatte dansa. Det här fick dom också växla och kombinera med en hel kropp som rörde sig. Slutresultatet blev låsningar mellan varandra då dansarnas kroppsdelar kunde låsas ihop med någon annan.

Föreställningen kl 13.00
Dom här barnen kom snabbt in på de rumsliga verktyget då dansarna såg ut som att dom försökte ta sig upp ur kvicksand. Detta försökte vi förstärka genom att dansarna också skulle röra sig långsamt. Man kan ju inte röra sig snabbt i kvicksand för då sjunker man snabbare, sa ett av barnen.
Sedan hamnade dansarna i en glasbur som dom ville ta sig ut ur. kroppen blev mer komprimerad och man rörde sig snabbare. Resultatet blev en jätte intressant komposition mellan att accelerera i tempo i takt med en nivå ökande förflyttning som tillslut blev till panikslagna mentalpatienter.

Master Minds, 11 maj, Ljusdal

Första gruppen klockan 10 idag jobbade väldigt mycket med hönor. Hur man dansar som en höna. Dansarna fick även skifta mellan de hön-liknande rörelserna med ett balettliknande rörelsesätt. Man släkte även i taket och dansarna fick hoppa runt i rummet och röra sig fritt. Det blev många roliga och fina transformationer. En där dansarna var i kanon men dansade väldigt tätt i en grupp som fick röra sig runt i rummet. Till sist blev C-3PO, en robot, vara deras inspiration. Hur dansar man som honom?

Andra gruppen klockan 13 jobbade i en högre nivå. Vi pratade mycket om rymden. Hur rör man sig i rymden och på jorden? Dansarna fick vara planeter som roterade runt sig själva samt i omloppsbanor. Sedan lämnade vi rymden lite och lekte med olika nivåer och tider. Snabbt och långsamt samt stående och liggandes. Den sista transformationen blev att dansarna fick använda sig av väggarna som fanns i rummet. De fick själva leka med tid och nivåer.

Master Minds 6 maj, Ljusdal

Idag laborerade vi med vilken kroppsdel det är som kan leda i en rörelse. Vad händer om man bestämmer att fötterna ska leda hela tiden till exempel? De dansade inte samtidigt och många tyckte att det såg ut som att de försökte hänga på varandra. Den idén utvecklade sig sen och vi experimenterade i tiden samt i att försöka se vilka kroppsdelar man kollar på hos den andra dansaren för att försöka hänga på den. Historien slutade med att en kunde dansen, han visste vart det fanns eventuella hinder i rummet och kunde röra sig ohindrat. De andra två försökte hänga på, det uppstod en kanon, och de varierade mellan vilka delar av originalet de kopierade. Ibland snubblade de till på olika hinder. Kolla här!

I andra föreställningen arbetade vi med olika begränsningar. Till exempel skulle dansarna stå på ett ben hela tiden. Det framkallade en vinglig, ostadig, kvalité och de rörde sig även mer i rummet eftersom de hoppade runt för att försöka hålla balansen. Vi testade också kvalitéerna mjukt och sen stelt och hackigt. Till sista gången kombinerade vi det mesta som vi testat. De fick alla olika kvalitéer, de skulle stå nära varandra och variera i tempo. ” Det blev grymt”, sa en kille efteråt. Se själva!